Nu har en ny trend dragit igång på nätet. Den här gången ska man fota sin handled, med ett målat eller tatuerat semikolon på handleden. Aftonbladet skriver:
”Bakom tecknet står frivilligorganisationen”The Semicolon Project” vars syfte är att stödja människor som antingen gått igenom en svår depression, lider av ångest eller som haft självmordstankar.”
Det är jättefint med organisationer som har ett sånt syfte, men återigen så undrar jag när vi ska få se på det stödet i verkligheten. Jag tror inte på det här. Jag har inte sett något brett stöd i praktiken för människor som gått igenom en svår depression, lider av ångest eller som haft självmordstankar tidigare. Varför skulle det förändras på så kort tid?
När det var inne att sätta på sig olika färgade strumpor, för att stödja folk som är annorlunda, så undrade jag samma sak och jag har inte sett någon större förändring efter det. Och det är inte så konstigt, det är ju bara några månader sedan och hur folk tänker ändrar man inte på så snabbt.
Det som gjorde mig så förvånad då var att människor som jag aldrig har känt något som helst stöd ifrån skulle byta strumpor, samma människor har efter den kampanjen visat mig lika tydligt att dom inte stödjer mitt sätt att vara annorlunda på.
Jag hoppas att det blir en annan sak i den här trenden, att de som lägger upp målade semikolon på sociala medier verkligen ger sitt stöd den dagen då en bekant eller familjemedlem går ner i depression eller börjar lida av ångest.