Arbetarbladet skriver idag om att kyrkorna i Gävle tappar medlemmar.
Jag tycker inte att det är så konstigt, jag har jobbat som ljudtekniker i Sandvikens Kyrka under de senaste åren, har jobbat under ett stort antal gudstjänster och länge ställs mig frågan: Varför harvar man på i samma mönster år efter år?
Sveriges kyrkor står till stor del tomma söndag efter söndag, en vanlig söndag har jag kunnat räkna till högst 30 besökare – och då räknar jag högt.
Om allmänheten inte är intresserade, som dom uppenbart inte är om dom både avslutar medlemskapet och inte besöker kyrkan, då måste naturligtvis kyrkan förändra sin verksamhet och gå närmare resten av samhället. I Arbetarbladets artikel säger Svenny Hellström:
– Det största skälet till att folk lämnar kyrkan är ekonomin
Här anser jag att man gör ett generalfel. Det största skälet till att folk lämnar kyrkan är ekonomiska prioriteringar. Det finns andra intressen som folk hellre använder sina pengar till och vill kyrkan locka tillbaka dessa medlemmar då måste man förändra verksamheten efter vad folk vill betala för. Vill man inte förändra verksamheten, då får man ta den ekonomiska smällen när folk inte längre vill vara medlemmar.
Varför ska jag vara medlem i en organisation som inte ger mig det jag vill ha?
Kristendomen har till stor del ett fint budskap men har tyvärr fastnat i början av 1900-talet när det gäller framförande. Varför inte radikalt förändra kyrkans framförande?
Är gudstjänstens framförande så viktig så den måste se lika ut år efter år?
Är tiden för en högmässa (11.00 på söndagar) så viktig så den strikt måste hållas eller kan det finnas andra tider då det är lättare att locka besökare?
Måste verkligen högmässor och gudstjänster existera i den form dom gör idag?