Jag har en fundering… Är det rätt att landsbygden betalar full skatt, trots att vi får sämre service?
Jag har tidigare bott i Gästrike-Hammarby och är nu bosatt i Storvik. Att jag inte bor kvar i Gästrike-Hammarby beror till stor del på att Gästrike-Hammarby har betydligt sämre kollektivtrafik än vad Storvik har.
Visst, jag har körkort, men jag vill inte sitta och köra till jobbet eller till andra aktiviteter. Då tar jag hellre bussen eller tåget. Den dåliga kollektivtrafiken gäller inte bara Gästrike-Hammarby. Även Åshammar och andra mindre samhällen i Sandvikens Kommun har inte alls lika bra kollektivtrafik som de större orterna.
På den tiden då jag bodde i Gästrike-Hammarby kontaktade jag en gång Sandvikens Kommun för att diskutera nattbussarna. Det gick då en nattbuss 02.10 från Gävle till Hofors, men det fanns ingen anslutning till Gästrike-Hammarby eller Åshammar. Den anslutningen finns fortfarande inte. Svaret jag fick från en högt uppsatt politiker var att det inte är Sandvikens Kommuns ansvar att folk tar sig hem från krogen!
Det absurda i den storyn är naturligtvis att det är lika mycket X-trafiks ansvar att folk kommer hem från krogen. Sandvikens Kommun är delägare i X-trafik, det betyder att Sandvikens Kommun indirekt anser att man har det ansvaret för de kommuninnevånare som bor i de större orterna men inte i de mindre.
I mitt fall så handlade det inte om att jag skulle åka hem från krogen, jag skulle åka hem från jobbet…
De senaste dagarna har vi fått höra om nedläggning av högstadiet i Österfärnebo och nedläggning av skolan i Gästrike-Hammarby.
I Storvik, där jag bor, har man länge kämpat för att få en ny idrottshall men än så länge utan någon synligt resultat. Däremot satsar Sandvikens Kommun hårt på Göransson Arena.
I centralorten Sandviken betalas blomsterarrangemangen i centrum med skattepengar. På landsbygden får företagen själva betala om man vill ha några blommor!
I centralorten Sandviken betalas snöröjningen med skattepengar. På landsbygden tvingas villaägarna betala snöröjningen själva, genom så kallade ”vägföreningar”.