Det senaste året har jag deltagit i många diskussioner om upphovsrätten och diskuterat med både musiker, filmskapare, författare, aktiva inom piratrörelsen och ”vanligt folk”.
Jag har insett att upphovsrätten är väldigt krånglig juridiskt sett, det finns ett antal olika delar som man behöver känna till om man ska kunna diskutera upphovsrätten och jobba med upphovsrättsliga frågor på ett seriöst sätt.
Det senaste exemplet är en nyhet från DN, med rubriken ”Stadsteatern stoppar gästspel”, där en teaterföreställning har stoppats av upphovsmännen till musiken. I artikeln talar den konstnärliga ledaren för arrangemanget om att man har avtal med Stim.
Upphovsmannen är Paul Simon och problemet är att föreställningen spelar upp Simon & Garfunkels originalinspelningar. Stim företräder inte och skriver inte avtal som gäller inspelningar.
Stim är Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå och företräder sina medlemmar i rollen som låtskrivare, även om jag är både artist, skivutgivare och låtskrivare så företräder Stim inte alls mig när det gäller mina rättigheter som artist eller skivutgivare.
Nu anser jag inte att det är arrangörens sak att begära in tillstånd för att använda musiken i föreställningen, det tillståndet skulle regissören ha sett till att få tidigare. Det skulle aldrig fungera bra för en turnérande föreställning om varje arrangör tvingades söka eget tillstånd för de inspelningar som spelas upp, det bör ligga på regissörens bord.
Och det är precis här problemet ligger. Inom piratrörelsen tror många att Stim är den enda instansen som ger tillstånd när det gäller musik, sanningen är att för t.ex sändning av en musikinspelning i radio eller TV finns det tre instanser som ska ge sitt tillstånd. Stim, Ifpi och Sami. Stim representerar låtskrivaren, Ifpi representerar skivbolaget och Sami representerar artisten och musikerna.
I vissa fall räcker inte det, ska en låt användas i ett syfte som de generella avtalen inte täcker (t.ex radioreklam, en film eller en teaterföreställning) så måste även artisten och i vissa fall skivbolaget ge sitt tillstånd.
Jag tycker att det är riktigt dumt att det fungerar så här, jag skulle gärna ha en instans som ger alla tillstånd eller möjlighet att i vissa fall använda musiken helt utan tillstånd, men om vi inom Piratpartiet och övriga piratrörelsen ska lyckas förändra det så måste vi veta vad vi talar om.
Så en uppmaning till alla pirater där ute som vill diskutera upphovsrätten, se till att läsa på så ni vet vad ni talar om. Upphovsrätten är inte nånting enkelt, det är en mängd olika saker att tänka på och det tar tid att lära sig.
Som en avslutning vill jag lämna ett boktips i ämnet, boken heter Musikjuridik och är skriven av Henrik Stannow, Yngve Åkerberg och Håkan Hillerström. Det är skriven 2005 och handlar bara om upphovsrätt till musik och ljud, men det är inte mycket inom upphovsrätten som är ändrat sedan den skrevs och mycket liknar varandra mellan film, böcker och musik.
Tja, in en del fall är låtskrivaren även skivbolag, artist och musiker samtidigt, som Ralph Lundsten.
Är man okunnig och inte läser vad man skriver på så skriver man över de ekonomiska rättigheterna till andra som ASCAP/BMI/RIAA/STIM/IFPI/SAMI med flera.
Vill man veta varför ASCAP/BMI/RIAA/STIM/IFPI/SAMI med flera lyckats med att tillskansa sig de befogenheter de tycker sig ha idag så kan man läsa och lära en hel del från Lawrence Lessig’s böcker om tillkomsten av upphovsrätten.
Både skrämmande och samtidigt intressant läsning. Det är en mycket spännnade och lärorik historia, som flertalet av upphovsrättstalibanerna inte känner till.
Ladda ned och läs;
Lawrence Lessig – The Future Of Ideas
http://www.the-future-of-ideas.com/
Lawrence Lessig – Free Culture
http://www.free-culture.cc/freecontent/
Notera att författaren, Stanford professor och advokaten Lawrence Lessig valt att tillgängligöra böckerna för allmänheten utan att ta betalt.
Böckerna finns även i pappersform för ca 150 kr/st via olika nätbokhandlare. Alltid bra att ha som uppslagsverk i hemmet.
Rekommenderar likaså boken ”Copyright and Copywrongs – The Rise of Intellectual Property an How It Treatens Creativity” av Siva Vaidhynathan.
http://korturl.se/lasb
Kunskap ger dig makten över dig själv och ditt liv!
P.S Notera att boken ”Musikjuridik” är skriven av personer inom bl.a STIM. Därmed sagt att allt som står där behöver inte vara nödvändigtvis sant, bara för att det är de som skriver det.
En hel del skall tas för vad det är, underhållande önskedrömmar.
Tack! Bra grundinfo – har förstått att det är mer komplicerat än det sett ut på ytan. Den där boken kanske man skulle spana in..
Dennis: Lawrence Lessig är amerikan, hans texter stödjer sig på amerikansk lagstiftning och då det är vissa skillnader mellan svensk och amerikansk upphovsrättslagstiftning så tycker jag inte att hans texter är så bra att använda för att få kunskaper om den svenska lagstiftningen. Hans idéer är bra, men texterna är inte lämpliga att använda för att lära sig den svenska upphovsrättslagstiftningen.
Boken Musikjuridik är skriven av jurister inom upphovsrätt, om du menar att det finns osanningar i boken så tycker jag att du ska lägga fram exempel på det du kallar ”underhållande önskedrömmar”.