…det är det enda sätt jag kan tolka A-kassans beslut att Camilla Eriksson inte får signera sin bok ”Kvinnor som kunde tala med grodor” vid en bokmässa i Karlstad.
Camilla är arbetslös, har skrivit boken under sin arbetslöshet och har lyckats få ett förlag intresserade av boken. Hon har nu också fått möjligheten att marknadsföra boken vid bokmässan i Karlstad och kan därigenom knyta kontakter som kan ge jobb.
Men där sätter A-kassan ner foten! Åker hon till bokmässan, då blir hon av med ersättningen!
…och det är här jag börjar undra över om A-kassan verkligen vet hur kreativa yrken fungerar när det gäller att söka jobb…
För oss kreativa människor som också söker jobb inom det området fungerar det oftast inte riktigt så att vi svarar på en jobbannons eller ringer upp en arbetsgivare, presenterar oss och frågar om han har några lediga jobb. Nej, där är det bara arbetsprover, meriter och kontakter som gäller.
Jag tror att det skulle ha varit väldigt bra för Camilla om hon fick gå på bokmässan och visa upp vad hon kan, till skillnad från A-kassan så tror jag att det hade ökat hennes chanser att få ett jobb.
Men å andra sidan, A-kassan kanske inte vill att vi ska jobba med flumyrken som författare eller musiker. Dom kanske tycker att vi ska skaffa oss ”riktiga jobb”.
Ack ja, problemet med planekonomiska system, hur välmenande de än är i botten har de väldigt svårt att ta hänsyn till den mångmiljonhödvade verkligheten.